Blommningsfesterna i Röddinge

Visste ni att Charlie Norman uppträtt i Röddinge? Liksom Sten Broman, Hans Ostelius, Ingeborg Nyberg och Nisse Ahlroth. Och Yngve Stoors Hawaiiorkester inte att förglömma. Ni som är gamla nog att ha minnen från 1950 – 60 talen har säkert ett förhållande till dessa "storheter". Ni andra kan ju googla på dem.
Vad fick då de här artisterna och personligheterna att styra kosan till den lilla byn Röddinge? – Jo, Röddingeborna som är kända för att vara initiativ- och uppfinningsrika och inte tvekar att ge sig i kast med stora projekt, bestämde sig för att dela med sig av skönheten i Fyledalen och att visa upp det fantastiska blomningssceneriet hos Röddingebergs mer än 30 000 fruktträd.
Då skall vi komma ihåg att vid den tid det rör sig om, 1950-talet, var odlarnas äppelträd stora och höga, så att plockarna måste använda stegar, inte de små fruktträd i snörräta led som präglar dagens moderna och effektiva fruktodlingar.

Att närma sig dessa 30 000 stora träd i full blom med miljontals vita och rosiga blommor måste ha varit en syn som kunde försätta besökaren i trans. Och det var detta som röddingeborna ville fira och visa upp vid en riktig bygdefest, och som de kallade "Blomningsfesten i Röddinge". Den första hölls 1951, den sista 1958. Hela Röddinge engagerades i de många aktiviteter evenemanget krävde. Röddinge och Eriksdals idrottsföreningar och Röddinge skytteförening var formellt ansvariga, och såg här också en möjlighet att förstärka sina föreningskassor.

Ägaren till Röddingeberg, Niels Bech, ställde tolv tunnland mark mitt i fruktodlingarna till förfogande för festligheterna. Av dessa kom tre tunnland att användas för bilparkering. Tidpunkten för blomningsfesterna förlades till slutet av maj månad med förhoppning att pricka in fruktträdens blomning. Som ni kanske kommer ihåg var Röddingeberg vid denna tid Skandinaviens största enskilda fruktodling. Så platsen för en blomningsfest var väl vald.

Den första blomningsfesten arrangerades så försiktigt 1951, lördag-söndag 19-20 maj. Vädret var strålande, men tyvärr hade äppelträden inte hunnit slå ut i full blom. Som viss kompensation stod emellertid alla körsbärsträden samt en del av päronträden i blom. Festen inleddes på lördagskvällen med dans till Lennart Gröhns orkester samt diverse andra nöjen och avslutades inte förrän vid midnatt. Söndagen fortsatte med vagnparad med förridare, musikkår och blomsterdrottning i spetsen. Efter hälsningsanförande av Röddinges komminister Gösta Liljenberg hölls föredrag av Nils Ludvig Olsson, välkänd skånsk hembygdsförfattare. Röddingeberg uppvisade sitt nya fruktlagerhus Koldär (observera namn och stavning), och efter diverse uppträdanden, gammaldans och konsert av Tomelilla gossorkester vidtog modern dans efter Arizonas hawaiiorkester.

Hur många besökare hade då hittat till lilla Röddinge? Jo, fler än 6 000. Arrangörernas kassabok finns bevarad i Röddinge byalags arkiv, och bokföringen omslöt 18 012,61 kr. Inträdesavgiften var 1,50 kr på lördagen och 2 kr på söndagen. En dansbiljett kostade 20 öre. Andra poster som man lägger märke till var utgifter för regnförsäkring (!) 459kr och tobak 1 283,75 kr (med motsvarande inkomst för rökverk 1 365,91 kr). Att folk roade sig hade uppenbarligen kommit till myndigheternas kännedom, för nöjesskatt till stat och kommun till ett belopp av 1 638,57 kr hade inbetalats. (Nöjesskatten belöpte sig till 10% av biljettintäkterna vid kulturella och 20% vid andra föreställningar. Denna skatt
avskaffades 1963).

De följande åren finslipade och utökade man blomnings -festernas program. 1952 var temat för festtåget "Från blomknopp till frukt". Liksom föregående år inleddes tåget med förridare. Så följde sju vagnar med barn och ungdomar från Röddinge som symboliserade blommornas utveckling från knopp till mogen frukt paketerad i lådor märkta Röddingebergs frukt. I den fjärde vagnen presenterades fruktodlarens fiender, larver och andra skadeinsekter, och vad som är kontroversiell bekämpning idag men helt naturligt då: unga sprutpojkar med både handsprutor och motorspruta. Höjdpunkten var blomsterdrottningen och hennes fyra tärnor representerande de vackra, utslagna
blommorna. Blomningsfesten 1953 var förlagd till pingstafton, pingstdagen och annandag pingst. Inte mindre än 10 000 besökare kom, och parkeringsplatsen fylldes med 2- 3 000 bilar. På bilarnas registreringsskyltar syntes länsbokstäver från de mest avlägsna håll, och det fanns till och med bilar med landsbeteckningen D (Tyskland).

På festplatsen fanns två stora dansbanor, och enligt dagspressen spelade "två av vårt lands bästa orkestrar på sina resp. gebit, nämligen Gösta Törners och Yngve Stoors hawaiiorkester. Förutom diverse scenunderhållning uppträdde en viss Miss Cresso Parker med att slå volter med en raketbil, för övrigt för första gången i Sverige.

Huvudattraktionen var utan tvekan det stora festtåget med bilder ur H. C. Andersens sagor. Blomsterdrottningen eskorterades av 17 vagnar med ortsbor i fantasifulla dräkter representerande olika sagor. En del av de färggranna dräkterna sydde ett antal flitiga damer i prästgårdens samlingssal (det som vi nu kallar Bostället), andra lånades från Södra Teatern i Malmö.

De följande årens blomningsfester var lika storslagna och fantasifulla. Teman för festtågen var Drottningar (1954),
Bokens blad slår ut (1955) (det var inte trädet som slog ut utan litteraturen): Heidenstams Karolinerna, Onkel Toms
stuga, Robinson Crusoe var exempel som gjorde det lätt att skapa dramatiska bilder i kortegen), Bilderblad i blomsterram
(1956) och Sju färgglada nationer(1958).

Jag har en gång besökt en stor karneval i Latinamerika. Röddinges blomningsfester hade fler, d.v.s. en massa, hästar i tågen och hade kanske inte (eller hade kanske?) samba -musik, men i övrigt ser jag stora likheter i uppläggen för karnevalstågen och samma entusiasm, fantasi och glädje hos deltagarna. Och även i Röddinge pågick ju dansen långt in på natten.

Är det inte fantastiskt att en by med ett hundratal invånare under ett antal år anordnade karneval för 8-10 000 besökare?

Men som ni nu förstår: Allt är möjligt, åtminstone i Röddinge.

Materialet till denna artikel är hämtat från Röddinge Byalags arkiv.

En riktigt GOD JUL och ett GOTT
NYTT ÅR 2017 önskar vi från Röddinge.

Bengt Göran Hansson