Välkommen till Röddinge ...

Röddinge ligger i en levande skånsk kulturbygd i sydöstra Skåne, och byn är präglad av att vara granne med Fyledalen. Här finns aktiva lantbruk i dess direkta närhet och ett flertal entreprenörer inom olika branscher. Många har bott här i generationer, andra har det som ett sommarbo. Vi är färre än hundra personer som bor här, och åldersstrukturen är som den bör vara, en fjärdedel barn, en fjärdedel aktiva pensionärer och resterande hälft är yrkesverksamma.

Byns geografiska läge utmed väg 11, tillsammans med egen busshållplats, gör det lätt att nå ut i världen - och även lätt att hitta hit. Röddinge är en del av Sjöbo kommun, och centralorten är Sjöbo.

Röddinge ligger vid Fyledalens norra sluttning, och i norr gränsar byn till öppen odlingsmark, medan dalsidan ned mot Fyleån i söder består av skog och ängsmark. Johanneskullen, en gravhög från bronsåldern, ligger strax intill kyrkan i den mest höglänta delen av byn.

Miljön är karakteristisk för den bystruktur som uppstod efter 1800-talets skiftesreformer, då bykärnan från att ha varit dominerad av gårdar övergick till att präglas av gatehusbebyggelse. Sålunda medförde laga skiftet 1848 att 13 av Röddinges 15 gamla gårdar utflyttades, och att det på de gamla gårdstomterna uppfördes gatehus som idag kännetecknar Röddinges bybild. De välbevarade små längorna med fasaderna putsade eller klädda med träpanel är vända med långsidan mot gatan. Tillsammans med de små trädgårdstäpporna bildar gatehusen en väl sammanhållen gatumiljö.

Förutom skiftesreformen har två andra faktorer och händelser format det moderna Röddinges bebyggelse, de stora jordägande godsen och "den röde hanen".

Ända in på 1900-talet ägdes den mesta marken i Röddinge församling av Kyrkan och de tre godsen Snogeholm, Högestad och Ekeröd. Gränserna mellan dessa fyra jordägare möttes i själva byn.

Ingen husägare ägde marken på vilken huset var byggt. Husen fick uppföras mot arrendekontrakt, och dessa var strikt definierade och begränsande, såsom:

"Huset skall uppföras av arrendatorn för hans familj. Skulle annan inhysas kan arrendatorn åläggas att huset borttaga och avflytta därpå följande 25 mars, utan beräkning av avdrag. All den skada och kostnad som därigenom uppkommer skall arrendatorn ersätta mig".

Bilden ovan är tagen av Emil Ekelund, med drönare, under "Österlen lyser 2020"

Eldhärjad by.

16 maj 1789 brann den fyrlängade prästgården ned.

30 maj 1881 brann stora delar av byns bebyggelse ned. Blekingeposten skrev: " ... Endast några få hus, en bondgård, presthus, klockaregård, skolhus och kyrka, qvarstå. Klockaregården och skolhuset sväfvade i stor fara. Man tänkte sig olyckans vidd, då man räknar ej mindre än 32 nakna skorstenar".

24 april 1889 var det åter dags. Denna gång brann prästgården utom boningslängan, klockaregården, folk- och småskolan, en bondgård samt åtta andra hus ned. Nu kunde man räkna till 13 nakna skorstenar.

De stora eldsvådorna på 1880-talet är sålunda anledningen till att de flesta husen i Röddinge har ungefär samma ålder, de är uppförda kring 1890.

Tredje dag jul 1928 hände det igen. Kyrkan brann. Brandorsaken var förmodligen en nyinstallerad kamin och skorsten som eldats rejält i samband med gudstjänsten dagen innan. Hela kyrkan blev övertänd. All inredning brann upp och yttertaket störtade in. Man lyckades emellertid rädda kyrktornet och på så sätt hindra kyrkklockan från 1400-talet, Mariaklockan, från att störta ned. I allt elände förde branden dock med sig något gott. Från takvalven i kyrkans långskepp lossnade kalkflagor på grund av den starka hettan, och under lagren av kalk uppenbarade sig de fantastiska målningarna från slutet av 1400-talet som ni kan betrakta i kyrkan idag. Läs mera under rubriken Kyrkan.